SIP och samordnade insatser

SIP – samordnad individuell plan

En samordnad individuell plan, SIP, gör det tydligt hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska samordna sina insatser kring en person. Planen beskriver vad som behövs, vem som ansvarar och hur arbetet hänger ihop. Här får du som yrkesperson stöd för att förbereda mötet tillsammans med personen och följa arbetet efteråt.

En man beskriver sina önskemål i ett gemensamt samtal med två stödpersoner.

När ska en SIP tas fram?

Kommunen och regionen ska upprätta en SIP tillsammans när personen behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, kommunen eller regionen bedömer att planen behövs för att behoven ska tillgodoses och personen samtycker. Arbetet ska börja genast enligt socialtjänstlagen, utan dröjsmål enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Planen ska tas fram tillsammans med personen när det är möjligt. Närstående ska kunna delta om det är lämpligt och personen inte motsätter sig det. Vilka ytterligare deltagare som behövs beror på situationen.

Källor: [1] [2]

Fånga upp behovet av samordning

Personen kan själv föreslå en SIP och ta upp behovet med en befintlig kontakt inom vården eller socialtjänsten. Hjälp personen att beskriva vad som är svårt att få ihop: kanske oklara kontaktvägar, insatser som behöver planeras tillsammans eller frågor som skickas mellan verksamheter.

Ett sätt för personen att formulera behovet är: ”Jag behöver hjälp från både vården och socialtjänsten. Kan ni bedöma om jag behöver en SIP?” Klargör vem som tar frågan vidare.

Källor: [9]

Förbered mötet tillsammans med personen

Börja med personens vardag. Vad fungerar redan, vad behöver förändras och vad vill personen ha hjälp med först? Ett konkret mål gör det lättare att förstå varför olika insatser behöver samordnas.

Gå igenom vilka som behöver vara med och vilket stöd personen behöver för att delta. Det kan handla om ett begripligt underlag i förväg, pauser eller hjälp att formulera frågor.

Källor: [7] [9]

Det här ska framgå av planen

Lagen anger fyra delar. En SIP ska visa:

  • vilka insatser personen behöver
  • vilka insatser kommunen respektive regionen ansvarar för
  • vilka åtgärder andra aktörer ska genomföra
  • vilken av kommunen och regionen som har det övergripande ansvaret för planen.

Som praktiskt stöd kan ni också skriva namn på kontaktpersoner, nästa steg och datum för återkoppling. Markera vad som är beslutat och vilka frågor som fortfarande behöver utredas eller prövas.

Källor: [1] [2] [7]

Exempel: få vardagsstöd och vårdkontakter att fungera tillsammans

Fiktivt exempel – en förenklad del av planeringen, inte en fullständig SIP

Alex har kommunalt stöd i vardagen och en pågående vårdkontakt. Målet är att kunna förbereda vårdbesöken utan att vardagens planering blir otydlig. På mötet enas deltagarna om följande nästa steg:

  • Vårdkontakten förklarar hur Alex får information om bokningar och vem Alex kan kontakta med frågor.
  • Ansvarig för vardagsstödet går med Alex igenom hur förberedelserna kan fungera inom det stöd som redan är beslutat.
  • Alex väljer vilka frågor som är viktigast att få svar på inför nästa besök.
  • Deltagarna anger vilken huvudman som ansvarar övergripande för planen, en namngiven kontakt och ett datum för uppföljning.

Vid uppföljningen får Alex beskriva vad som faktiskt har fungerat. En fråga om ytterligare stöd tas vidare till ansvarig verksamhet för bedömning. Den blir inte beviljad genom att skrivas in som ett önskemål i planen.

Efter mötet behöver nästa steg gå att följa

Gå igenom hur personen får planen i en form som går att använda. Kontrollera tillsammans att det är tydligt vem som gör vad och vem personen kan kontakta om något uteblir eller förändras.

Bestäm när och hur ni ska följa upp. Fråga då både vad som har genomförts och om stödet har gjort skillnad i personens vardag. Planeringen kan behöva justeras när behoven förändras. Ett uppföljningsdatum ska därför passa situationen.

Källor: [7] [9]

Checklista före och efter SIP-mötet

Använd frågorna tillsammans med personen. De är formulerade i jagform för att ge utrymme för personens egna mål och upplevelse.

  • Vad vill jag att samordningen ska hjälpa mig med?
  • Vilka behöver delta, och vilket stöd behöver jag för att komma till tals?
  • Förstår jag vad mitt samtycke gäller?
  • Syns ansvarig verksamhet för varje insats och för planen som helhet?
  • Kan jag skilja beslutade insatser från förslag och obesvarade frågor?
  • Har jag planen, en kontaktväg och ett datum för uppföljning?

Samtycke behöver vara begripligt och avgränsat

SIP förutsätter samtycke till att planen upprättas. Förklara för personen vilka som deltar och vilken information som behöver delas.

Samtycke till planeringen, samtycke till vård och förutsättningarna för att lämna ut uppgifter är olika frågor. Ett ja till SIP ger inte automatiskt alla deltagare tillgång till alla uppgifter. Verksamheterna behöver bedöma informationshanteringen i det aktuella fallet.

Källor: [1] [4] [6]

Vanliga frågor om SIP

Här följer vanliga frågor från personen eller närstående, med svar som stöd för era samtal.

De allmänna SIP-bestämmelserna utgår från behovet av insatser, behovet av samordning och samtycke. De ställer inte upp ett generellt krav på att insatserna redan ska vara beviljade. Ta upp behovet med vården eller socialtjänsten.

Källor: [1] [2]

Det finns ingen sådan generell mötesfrist. Vid viss planering efter slutenvård ska den fasta vårdkontakten i den regionfinansierade öppenvården skicka en kallelse senast tre dagar efter beskedet att personen är utskrivningsklar. Det gäller kallelsen i den särskilda situationen.

Källor: [5]

Skolan kan vara en relevant deltagare när ett barn eller en ung person behöver samordnat stöd. SIP:s lagvillkor gäller behov från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skolans medverkan ändrar inte kommunens och regionens ansvar för SIP.

Källor: [1] [2] [9]

Nej. De har olika syften och regler. En individuell plan enligt LSS ger överblick över beslutade och planerade insatser. En genomförandeplan beskriver hur en beslutad insats ska genomföras. Ansvariga verksamheter behöver klargöra hur personens planer förhåller sig till varandra.

Källor: [3] [6] [8]

En gemensam arbetsyta i Meligo

Håll ihop nästa steg.
Mellan mötena.

Meligo är en digital samverkansplattform med individen i centrum. Personens egen bild kan hållas ihop med mål, delmål, aktiviteter, ansvar, team och uppföljning.

Knyt konkreta aktiviteter till personens mål och tydliggör vem som bidrar med vad. Följ upp det gemensamma arbetet och fånga personens bild av hur det går.

Planera hur arbetsytan förhåller sig till den formella planen och till varje verksamhets dokumentation innan ni börjar.

Skola, arbetsliv, föreningar och andra aktörer kan behöva samverka kring personens mål även i andra former än SIP. Vilken form av planering som behövs avgörs av ansvariga verksamheter tillsammans med personen.

Se hur Meligo fungerar →

Illustrativ vy av personliga mål, aktiviteter, team och uppföljning i Meligo.

Ett arbetssätt genom hela planeringen

Förbered. Genomför. Följ upp.

Före mötet

Utgå från personens egen bild. Samla de mål och frågor som personen vill ta upp. Planera vilket stöd som behövs för att delta och vilka som behöver bidra.

Mellan mötena

Gör överenskomna nästa steg konkreta. Knyt aktiviteter och ansvar till personens mål, så att det blir tydligt vad ni arbetar med tillsammans.

Vid uppföljningen

Återvänd till personens mål och upplevelse. Vad har genomförts? Vad har förändrats? Bestäm tillsammans vad som behöver fortsätta eller justeras.

Plats i ert arbetssätt

Komplettera systemen.
Håll ihop samarbetet.

Meligo ersätter inte den lagreglerade SIP-processen, journalföring, beslut eller verksamheternas ordinarie dokumentation. Plattformen kan stödja den gemensamma planering ni bedömer lämplig att hålla ihop.

Bestäm hur information, ansvar, deltagande och åtkomst ska fungera innan ni inför arbetssättet. Det gör det tydligt vilken information som hör hemma var och vem som ansvarar för uppföljningen.

Vanliga frågor

SIP och digitalt stöd

Meligos roll är att hålla ihop personens mål, aktiviteter, ansvar, team och uppföljning. Plattformen ersätter inte SIP-processen eller varje verksamhets dokumentationskrav. Bedöm hur arbetsytan kan komplettera ert befintliga arbetssätt.

Nej. SIP är en särskild form av samordnad planering mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Andra samarbeten kan ha andra former. Meligo kan användas för gemensamma mål och nästa steg även i sådana sammanhang.

Utgå från personens behov och vilka som behöver bidra. Verksamheter, närstående eller andra viktiga personer kan vara relevanta. Deltagande och tillgång till information behöver bedömas utifrån samtycke och övriga förutsättningar i det aktuella sammanhanget.

Nej. Meligo kompletterar ordinarie system med en gemensam arbetsyta kring individen. Hur planeringen förhåller sig till befintlig dokumentation behöver vara tydligt innan ni börjar.

Boka en demo med ett avgränsat samverkansbehov som utgångspunkt. Vi visar med ett fiktivt exempel hur personliga mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning kan hållas ihop.

Prisindikation

Vad kostar Meligo för er verksamhet?

Ange antal yrkesverksamma och era kontaktuppgifter för att få ett indikativt årspris för er verksamhet.

Aktuellt steg:Om verksamheten
Kontakt

Ange antal yrkesverksamma och lämna era kontaktuppgifter i nästa steg för att få ett indikativt årspris för er verksamhet.

Ange hur många personer som behöver en egen licens i Meligo för att kunna arbeta i plattformen, till exempel ingå i team, planera insatser, följa upp eller samordna arbetet kring en individ.

ⓘ Uppgifterna används för att beräkna prisindikationen och hantera er förfrågan

Ert beräknade årspris
— kr/år
exkl. moms

Fyll i formuläret för att se ett indikativt årspris utifrån antal yrkesverksamma som behöver en licens i Meligo.

Se möjligheterna i er verksamhet

Ge samverkan
en tydlig fortsättning.

Boka en demo utifrån ert samarbete mellan verksamheter. Vi visar hur personens mål, nästa steg, ansvar och uppföljning kan hållas ihop i Meligo.

30 minuter digitalt.
Inga förberedelser krävs.